mångfald i trädgård och åker.
De sista dagarna har solen skinit. Det har resulterat i att det blivit lägre temperatur ute men det är ingen nackdel. I växthuset i morse var det 10 grader och då var solen bara precis uppe. Nu börjar odlingarna komma igång i uppdrivningsrummet. Där växer paprikor, sötpotatis, småblad och kryddor och där står sådder av kål, tomater och sallat. I växthuset är varmbänken på gång och snart ska där planteras ut pac choi och sås sallat.
Nu börjar också planeringen inför nästa odlingssäsong. I år kommer jag att använda en rådgivning från Hushållningssällskapet om att öka mångfalden för att slippa växtskydd. Det är ett nytt paket som inte är utprövat än så det ska bli spännande att få jobba med det.
En del har frågor om detta att jag odlar helt utan växtskydd och vill ha tips på hur man kan använda sig av insekter och smådjur för att ha skadedjursfritt i odlingen. Därför har jag bestämt mig för att dela med mig av hur jag gör.
Vid en första anblick är vår trädgård ganska ovårdad. Här växer brännässlor, hundkex, kirskål, baldersbrå och andra ogräs till synes ganska vilt bland blommor och grönsaker. På olika platser finner man även högar med ensilage, halm och stenar. Anledningen till att det ser ut så är ganska enkel; för mångfalden. Nässlor är rena barnkammaren för en stor mängd djur, baldersbrå drar ofta till sig löss vilket är lyxmat för en mängd insekter. Dessa insekter äter även andra skadedjur. Kortvingar, jordlöpare, nyckelpigor och andra skalbaggar är fantastiska rovdjur. Blandar man sen in nektarrika blommor i mixen så får man en ännu större palett med hjälpredor i trädgården.
Det viktigaste för att främja insekter och nyttodjur i trädgården är att se till att de har mat och skydd under hela året. Många smådjur behöver någonstans att övervintra och det bästa man kan göra är att låta alla gamla grenar, växtrester och krukor stå kvar över vintern och att inte städa bort allt på hösten. Låt alla djur vakna till ordentligt på våren innan ni städar bort växtresterna i rabatterna och elda inte upp grästussar eller rishögar.
I växthuset står allt kvar som vuxit under sommaren och hösten. Jag klipper visserligen ner tomater och andra växter som dött ner och lägger resterna i en hög antingen på golvet eller strax utanför. Jag sorterar inte bort det som eventuellt haft ohyra. Jag använder heller ALDRIG såpa och/eller T-röd mot skadedjur, och jag tvättar sällan växthusets tak och väggar. När jag tvättar använder jag enbart rent vatten. Jag har väldigt få problem med trips och spinn. I början på säsongen kan jag ha en del löss främst på sådant jag drivit upp inomhus men de brukar försvinna efter ett tag när de kommit ut i växthuset. Så fort det blir hyfsad temperatur i växthusen ställer jag dit sådant som tål kyla. Alla spindlar, kortvingar, jordlöpare och andra djur som övervintrat vill ha mat när de vaknar och har du då fått löss på plantorna så kommer de att ätas upp relativt snabbt av de hungriga krypen. De första som brukar synas i växthusen är blomflugelarver. De är snarlika guldögonsländans larver men mindre och de är extremt duktiga jägare. Vargspindlar brukar också komma tidigt. En del arter övervintrar som unga eller vuxna och kommer fram tidigt och är naturligtvis mycket hungriga. I trädgården övervintrar också spindlar och har du en stenhög kan du ibland se hoppspindlar som övervintrat i silkesbon mellan stenarna.
Man pratar mycket om att främja för pollinatörer och det är precis lika viktigt att främja andra insekter och småkryp. Några som ofta kommer upp i diskussioner och som en hel del anser vara skadedjur är t. ex gråsuggor, tvestjärt och flugor av olika slag. Ofta är första reaktionen hos många att om de får in kryp som håller till på grönsaksplantorna utgår man från att det är ett skadedjur. Ser man dessutom tuggmärken så slår man på stora trumman och försöker göra sig av med alla kryp man ser. Jag vill hävda att även om ett kryp kan vara ett skadedjur så kan det också vara ett nyttodjur och där behöver vi väga nyttan de gör mot den skada de också kan göra. Gråsuggor är i de flesta fall nedbrytare. Hittar man gråsuggor som äter tomater, gurkor eller något annat kan man i princip utgå ifrån att skadan funnits där innan gråsuggan hittade dit. Det kan ha varit ett svampangrepp eller något annat djur som ätit. Det kan också vara så att miljön är optimal för gråsuggan men det finns inget att bryta ner för den och då letar den efter fruker att äta. Täckodlar men eller låter gammal eller angripen frukt ligga kvar någonstans så kommer gråsuggorna leta sig dit i stället. Likadant är det med tvestjärtar. De älskar att äta frukt och grönsaker men de älskar ännu mer att äta löss och trips vilket är en fördel för oss. Nog kan man bjussa på en gurka så länge de håller odlingen ren från annat? De är faktiskt i samma klass som guldögonslända och blomfluga när det kommer till mängden löss de kan sätta i sig.
Så en kort sammanfattning på vad man kan göra för att öka mångfalden och slippa växtskydd i trädgården:
- Städa inte bort krukor och växtrester över vintern
- Odla nektarrika växter som blommar under hela säsongen
- Lägg upp rishögar, stenrösen, gräs/ensilagehögar och låt gräset växa sig långt och klipp inte ner det på hösten
- Lämna kvar brännässlor och annat ogräs för larver att äta
- Använd absolut inte såpa och/eller T-sprit. Det tar alla insekter och småkryp helt utan att skilja ut arter.
- Låt alla smådjur få finnas kvar, ha lite is i magen
Det är det jag kommer på just nu. Sen finns det massor med tips på jordbruksverket om hur man främjar mångfalden som är helt gratis att ladda ner.
På bilden ser ni en larv av guldögonslända. På nästa bild ser ni en vuxen guldögonslända bland bladlössen.
