Information om sötpotatisodlingen på vår gård
Sötpotatis
Jag har länge lovat att jag ska skriva lite mer om vår sötpotatisodling. Sist jag skrev om det var i en serie om odlingen som följde den hela året. Sedan dess har vi fått nytt utrymme för framdrivningen och faktiskt snart ytterligare ett annat för både framdrivning och kurering men det är ännu bara i startgroparna. Jag utgår nu ifrån de förutsättningarna vi har just nu. Vi odlar dessutom vårt egna utsäde = sticklingar, vilket gör att odlingsåret för sötpotatis i princip inte vilar mer än ett par månader.
Vad är då sötpotatis?
Sötpotatis är ingen potatis, det är det en del som tror. Den är heller inte någon Jamsrot som vissa också vill blanda ihop den med. Sötpotatis tillhör vindeväxterna Convolvulaceae och batatsläktet Impomoea. Dit hör också ’Blomman för dagen’ (Impomoea tricolor) och även ’Åkervinda’ (Convolvulus arvensis). Vanlig potatis är en solanumväxt som alltså tillhör familjen Solanaceae. Båda tillhör potatisordningen men de är alltså inte släkt.
Jamsroten som en del också blandar ihop den med tillhör jamssläket Dioscorea i familjen Dioscoreaceae. Dessa är giftiga att äta råa varför en del varnar för att äta sötpotatis råa men de är alltså inte samma familj, eller ens samma ordning, och sötpotatis är inte giftigt att äta otillagade. Anledningen till att en del blandar ihop Jamsroten med sötpotatisen är att det i USA oftast säljs sötpotatis under namnet ”Jams”.
Jag vet att det finns massor av människor därute som vill odla sötpotatis. En hel del har redan testat på lite olika sätt. Främst är det två olika metoder som jag ser att hobbyodlare använder för att kunna odla sötpotatis; att ta sticklingar från en sötpotatis köpt i butik, eller att köpa en planta att sätta ut. Båda dessa metoder innebär stora svårigheter för den som inte vet riktigt hur man ska göra, och båda metoderna är i grunden rätt, men utförs ofta fel.
Att odla fram sticklingar från rot
Första metoden är denna att använda en köpt sötpotatis som man sedan får fram skott ur som man sticker. Denna metod är i grunden helt rätt men utförandet görs ofta på fel sätt och utsädet, alltså lagringsroten, är helt fel för vårt klimat. De rötter man köper i affären är från USA, Spanien eller Egypten oftast och är anpassade efter ett betydligt varmare klimat och en längre säsong än vår. Sessutom riskerar man att föra in virus och svampsjukdomar då livsmedel inte testas för dessa i den utsträckning man gör på utsäde.
När man tar sticklingar från en befintlig lagringsrot behöver man starta den. Många tror att den behandlats med något som hindrar den från att gro men den enda behandling som behövs för att lagra sötpotatis är en värmebehandling som jag återkommer till i slutet på serien. Väcker den gör man genom att lägga den i rumstemperatur på värmematta och ganska hög luftfuktighet, 85-95%. Jag har ca 10 cm tjockt med jord och jorden ska vara gödslad. Jag använder för det mesta egen kompost. Det spelar ingen roll om den ligger ljust eller mörkt men den ska ligga luftigt så har du flera rötter lägger du dem utan att de ligger mot varandra. Jorden ska vara fuktig men absolut inte blöt. Jag brukar vattna lite lätt när jag lägger ner dem och sen har jag en fuktmätare som jag använder för att inte vattna för mycket. Bäst är att använda lite tempererat vatten eftersom det inte får bli för kallt i jorden för roten. Luften behöver cirkulera eftersom sötpotatisen andas syre och ger ifrån sig koldioxid så trots att jag har slutna plastbackar har jag ventilationshål med nät eller små hål på sidan. När lagringsroten börjat skjuta skott så att de sticker fram ca 3-4 centimeter är det dags för nästa steg.
Nu är den vaken!
Det ska nu läggas på näringsrik jord, så rötterna hamnar på ca 3-4 cm djup. Jag blandar min vanliga jord (som är ganska sandig) med kompost eller bränd kogödsel från stallet. Vanlig grönsaksjord fungerar också. Jorden måste vara uppvärmd till ca 20 grader och inte vara blöt, bara fuktig. När skotten kommer behöver de mycket ljus för att utvecklas bra (jag har mina i det uppvärmda växthuset) och temperaturen ska ligga på runt 25 grader under hela tillväxtperioden. Jag har en värmekabel under lådorna och när de kommer ut i växthuset står de på värmematta i en mindre plasttunnel med en fläkt i. Efter ett par veckor kommer skotten att växa upp och ungefär efter tre veckor gör man den första nedklippningen av skotten. Efter tre veckor klipper man igen och sen eventuellt ytterligare en gång. Nedklippningen ska ske var tredje vecka och syftar till att göra sticklingarna jämnare och mer stabila. Det kan vara bra att gödsla lite och i rekommendationerna från hushållningssällskapet står det att det passar bra med 0,5kg NPK 10-10-10 per kvm. Själv använder jag olika gödsel beroende på vilken jord jag använt. Har jag kompost och bränd kogödsel gödslar jag inte mer utan de brukar växa bra på det. Har jag köpt jord så kanske jag lägger till lite höstgödsel som har ungefär de proportionerna som HS rekommenderar. Den sista klippningen ska sammanfalla med sticklingssättningen och här gör vi den i början på juni.
Från planta
Den andra metoden som många hobbyodlare använder sig av är att köpa en planta i en kruka och sedan plantera ut den. I grunden är det ett logiskt sätt att göra men oftast har lagringsrötterna redan börjat snurra sig runt i krukan och sätter man ner dessa i jorden kommer man bara att få upp ett hopsnurr och trassel av lagringsrötter till hösten. Lagringsroten utvecklas direkt på sticklingen vilket gör att den måste vara väldigt kort innan den sätts ner på växtplatsen. Det är därför man sätter sticklingar i stället för större plantor. Om man köper en planta med sötpotatis är det förmodligen en sort som är anpassad till vårt klimat och är ett bättre alternativ än att använda en rot från affären. I stället för att sätta ner hela plantan kan du ta sticklingar från plantan och sätta i jorden. Sedan kan du spara av dessa lagringsrötter för att kunna göra riktiga sticklingar nästa år. Så gjorde jag första året med Miran och A5 som jag hade köpt som plantor från Elitplanstationen. Att man inte spar moderplantor i stället för rötter är därför att det är svårt att övervintra dem i rätt temperatur och ljus utan att det blir en massa ohyra på dem. Löss verkligen älskar sötpotatis… Rötter är således enklare och billigare att ta utsäde på. På en rot får man väldigt många sticklingar, upp till 50st har jag fått på en rot, till skillnad från en moderplanta där man kanske kan få tre-fyra stycken.
Sorterna
Jag odlar två sorter, Mira och Milla. Det är båda sorter med kort utvecklingstid och ganska runda och jämnstora knölar. Mira är en orange sort och Milla är orange med rosa skal. Båda får sina lagringsrötter hyfsat ytligt och väl samlade under plantan vilket är viktigt för oss när vi skördar med maskin. Under varje planta räknar jag med en skörd på mellan 500g-1000g säljbar vara men det kan verkligen variera. 2023 var ett hemskt år att odla sötpotatis. Det var kallt och torrt på våren och försommaren och sen regnade det konstant nästan resten av sommaren och hösten. Det innebar att marken var väldigt kall hela tiden och alldeles för blöt till den kalla jorden. 2025 däremot var i princip perfekt för sötpotatis. Lite väl blåsigt och regningt just vid utplanteringen men sen kom en sommar med en hel del sol, lagom med regn och en relativt fin och mild höst. Tyvärr var jag inte nöjd med sticklingarna det året men de gav ändå i snitt 600 g/ planta säljbart trots att sticklingarna var pyttesmå. Jag vill gärna ha sticklingar med 8-9 noder och gärna 30 cm långa samt grova, men förra året blev de tunna och inte så långa.
Planteringen
Sticklingarna skärs av strax ovanför roten. Vissa kan man bryta loss och det går också bra. Sötpotatis är en art som blöder en del, precis som t.ex julstjärna. För att de ska ta sig bäst brukar jag dels avblada dem längst ner, dels linda in dem i lite papper eller duk under några timmar för att såret ska torka upp. Vill man öka rotsättningen kan man lägga dem varmt och fuktigt över natten eller till och med ett dygn, så börjar rötterna tränga fram längst ner. Man vill inte att de ska växa ut helt för de är ganska känsliga och kan gå av men att de knoppar är bara positivt.
Bäddarna har förberetts genom att vi först stenstränglagt, alternativt djupkultiverat eller fräst om det är väldigt lite sten, och sedan kupat med potatiskup där sticklingarna ska sättas. Man kan också harva till kuporna lite så de inte blir så spetsiga. Under plasten har jag droppbevattning. Jag grundgödslade med NPK 11-5-18 ca 40kg N/ha. I år lägger vi även på Calciprill som är ett snabbverkande kalktillskott då vi måste höja pH värdet på den plats vi ska ha sötpotatisen och de andra grönsakerna. Sötpotatisen påverkas inte nämnvärt av pH värdet men det gör övriga grönsaker, och framför allt då betorna som är en annan stor gröda för oss. Vi lägger även biostimulator om det vuxit kålväxter kulturen innan.
När jag sticker sötpotatis gör jag det genom att sticka ner dem lite snett i jorden. Jag sticker varannan på varsin sida om bevattningsslangen. På så sätt stannar slangen i mitten och alla plantorna får vatten. Jag sticker dem med ca 30 cm plantavstånd och mellan bäddarna är det ungefär 75 cm. Något bredare i år. De första två–tre veckorna kommer jag att vattna så att det hela tiden är fuktigt för dem. Efter det vattnar jag bara om det är torrt. Jag har en fuktmätare så att jag har koll på hur fuktigt där är i bädden. Jag lägger också väv på nu i början, främst för att skydda mot solen och att jämna ut värmen i bäddarna mellan dag och natt. Längre fram tar jag av den då temperaturen inte får bli alltför hög i bädden. I början ser de alltid helt miserabla ut. Jag tror alltid att de dött de första två veckorna innan de kommer i gång att växa. Det är också en anledning till att ha väv, så att jag slipper att se hur de ser ut för det gör bara ont i mig.
Det första de gör är att sätta lagringsrötterna och därför är det så kritiskt med bevattning och värme. Det är nu själva sötpotatisen som sen ska skördas bildas. Vid bra betingelser så kommer det att skickas ner lagringsrötter som sedan sväller en lite bit under jorden. Vid sämre betingelser kommer det att bli långa smala rötter som inte går att skörda eller så hamnar lagringsrötterna långt ner i backen och det ställer till det vid skörd. Ungefär 22-25 grader i jorden och lite lagom fuktigt är perfekt. Jag mäter temperaturen både före stickning och nu i början. Sedan i slutet på kulturtiden innan skörd mäter jag också temperaturen ofta för att inte ha dem ute om det blir för kallt. Sötpotatisen är en växt från tropikerna och det måste man ha med sig när man ska odla den.
Skötsel och skörd
Under sommarmånaderna gör jag inte speciellt mycket med plantorna mer än att jag håller undan ogräset och vattnar. Sötpotatis vill inte ha särskilt mycket kväve och jag gödslar därför inte något under sommaren mer än att jag lägger på micronäring och lite kalium.
När nattemperaturen i bäddarna går under 15 grader är det dags att skörda. Dessa sorter med kortare utvecklingstid brukar själva mogna och visa att det är dags genom att börja gulna i bladen. Plantan i sig klarar under 15 grader men rötterna slutar att växa då och det är bättre att få in dem till kureringen än att låta dem ligga kvar i jorden allt för länge. Vi gör på två olika sätt beroende på årets förutsättningar när vi skördar. Antingen kör vi med en potatisfriläggare i lågt varvtal eller så grepas de upp för hand. Ni hör ju själva att oavsett vilken metod man använder här är summan att man måste kröka rygg eller i alla fall sortera för hand. Det är ett tungt jobb och det tar tid. Vi har inte hittat några bra plockare än att använda till sötpotatisen och till dess kan vi inte öka odlingen. Sättningen kan man ju lösa men plockningen är verkligen en kritisk akilleshäl. De är väldigt ömtåliga när de plockas och har ännu inget, eller bara ett mycket tunt, skal vilket gör att minsta skrapning gör ett sår i roten. Rötterna sorteras direkt i fält efter vilka som är säljbara, vilka som är potentiellt utsäde (här tittar jag ju även på plantan) och vilka som ska bli foder eller slängas. Blasten ger jag till grannen som har kanin och får. Lite går även till hästarna. I vissa länder samlas blasten upp och ensileras som foder till korna men vi får så lite att det inte är lönt.
Efter att de skördats läggs de i lådor som ställs på värmematta i en liten plasttunnel. Under lådorna har jag en kapillärfilt som hålls fuktig. Inte blöt, bara fuktig. Detta för att få upp luftfuktigheten i lådan. Temperaturen i lådorna ligger på runt 30 grader. Inte över 32 och inte under 27. Jag har en termostat som reglerar värmen och en fläkt i kortändan som luftar. Detta förfarande, som ska ske direkt efter upptagning, kallas för kurering, eller värmebehandling, och utförs för att rötterna dels ska kunna lagras, dels för att sockret ska omvandlas och göra roten söt. I behandlingen bildas skalet och eventuella skador som uppkommit vid plockning kan till en viss del läkas.
Värmebehandlingen försätter roten i vila och den kan sedan lagras i flera år om behandlingen blivit lyckad. Det är också den behandlingen som gör att man måste väcka roten innan man börjar odla fram nya sticklingar från den. Värmebehandlingen håller på i drygt en vecka, nästan två, sedan sänks temperaturen till 15 grader ungefär och lagras i den temperaturen. Man behöver inte lagra dem mörkt men det är att föredra. Det viktigaste är att man inte låter dem ligga i temperaturer under 10 grader för då blir de köldskadade.
Nu hoppas jag att ni lärt er lite mer om hur man odlar sötpotatis! Välkomna med frågor om ni har några.
