Sötpotatissticklingar del 2 i serien om sötpotatisodlingen.

Så, nu är det dags! För ett par veckor sedan tog jag hand om de plantor med sötpotatis som jag har övervintrat. Jag klippte ner och satte som sticklingar för att kunna få fler sticklingar som kan sättas för att odla fram utsäde till nästa år. Samtidigt plockade jag ut de små lagringsrötter som bildats i krukorna och lade dem att väckas upp i en plastback med 29 graders värme och hög fuktighet. Nu har de flesta av dessa fått rötter och/eller skott, så det är tid att plantera dem för att driva fram skotten som sedan ska bli sticklingarna för årets skörd. 

Rötterna läggs i en låda med några cm jord, i mitt fall är det kompostjord som jag tagit in och haft i en spann på värmematta för att jorden ska vara varm när jag planterar. Eftersom jag inte vill ha sorgmyggor använder jag bara min egen jord i odlingarna med små, känsliga plantor. I komposten finns också lite näring. 

Rötterna läggs med lite mellanrum så att de inte rör vid varandra men så tätt som möjligt. Jag använder både stora och små rötter. Dessa från krukorna är ganska små men jag har också tagit in rötter från förra årets skörd som är betydligt större. Dessa ska planteras om ett par veckor eftersom de ännu inte vaknat. 

Sorten jag planterar idag är Mira. Det är en sort med kort utvecklingstid och ganska runda och jämnstora knölar. I mitt tycke den bästa sorten för oss. Den andra sorten som ska sättas, men som inte vaknat riktigt än heter Alnarp nr 5, eller A5. Den har jag inte lika många rötter av och kommer inte att få så många i år, men jag hoppas att det ska bli mer till nästa år. Mira är en orange sort och A5 är lite mer lila/rosa. Det ska bli spännande att smaka på dessa till hösten för det har vi inte gjort ännu. 

Eftersom jag har planerat att ha mitt eget utsäde i år har vi inte beställt något utifrån. Det är, helt ärligt, lite nervöst. Det utsäde jag tagit själv tidigare har varit i väldigt liten skala för att träna och i år är det meningen att vi ska förlita oss helt på min förmåga att få fram sticklingar till hela vår skörd. Kul, men nervöst. Inget får gå fel. Samtidigt är det en härlig känsla att kunna göra detta på egen hand och veta att jag kan sätta sticklingarna när läget är optimalt och inte behöva känna den stress som annars blir när sticklingarna ankommer medan det fortfarande är minusgrader utomhus. Nu kan jag vänta med att ta dem tills det passar att sticka dem. De jag tagit själv tidigare som jag kunnat sätta direkt har också visat sig ta sig bättre och komma igång fortare än de andra.

För att kunna effektivisera kommer vi eventuellt att bygga upp en station ute i en av våra byggnader som ska isoleras och sättas in lampor i. Detta rum kommer att tjäna som uppdriviningsrum för annat än bara sötpotatis också men ska främst användas för att värmebehandla och driva upp just sötpotatisen. Förmodligen kommer vi att kunna använda det som lager också, men det ligger en bit fram i planeringen. Just nu driver jag fram sötpotatisen i källaren och ska sedan ta ut dem i det uppvärmda växthuset när de vuxit till sig.

Jag hoppas fler av er ska känna sig taggade och vilja prova på denna gröda. Den är rolig att odla eftersom det är så nytt och det blir en utmaning. Sen är den väldigt vacker och framförallt är den jättegod!  

 

A5 skott
Mira täckta med jord.
Väckningslådan
27 Jan 2022